torsdag 10 januari 2013

Råd från föräldrar till skolbarn och ni som arbetar i förskola/skola mottages tacksamt!!!

Något annat som jag tycker är viktigt är skolan och just nu så är jag verkligen bekymrad över hur det är i Alice skola... Alice trivs bra i skolan men hon säger ju själv att de inte gör särskilt mycket och jag tror det är det som är problemet... Det är nämligen visst alldeles helt galet stökigt och stojigt i klassen och det är tom några av barnen som inte är särskilt snälla mot andra och knuffas och slåss och bråkar... Jag personligen tror att det är för att de har alldeles för lite att göra och bara springer runt och leker hela tiden... Fri lek är ju fantastisk men när det blir för mycket av det goda så går det lätt överstyr... Jag känner mig lite maktlös och väldigt fundersam när jag hör om hur de har ett rör som de stoppar kastanjer i när "alla har varit snälla" och när det är fullt så ska de göra något roligt...???  Jag undrar väldigt mycket över hur det ska vara när alla är snälla och hur man definierar detta... Alice sa häromdagen något om att det nu bara var några kastanjer kvar tills röret var fullt och att de bara behövde se till att ..... och ...... och ..... satt fint på samlingen så skulle de få dem... ??? Alice har flera gånger nämnt att det är just de här killarna som är problemet och .... slog .... idag osv osv.... Jag är inte odelat positiv att de "lugna" tjejerna ska fungera som någon slags "poliser" och säga till "bråkstakarna" samtidigt som det ju kan vara bra att alla får ta ett gemensamt ansvar för att det är lugnt i klassen... Vore det inte bättre med att bestämma att ALLA ska göra något roligt och de som missköter sig upprepade gånger istället inte får följa med... Visst är barnen små men man måste lära sig att ta konsekvenser för sitt beteende... Det kan aldrig vara okey att oprovocerat knuffas, slåss och ta saker från andra som jag vet att vissa har gjort... Jag funderar över hur personalen tar upp detta med föräldrarna till barnen som orsakar en hel det trubbel och vad föräldrarna gör åt det själva... Det är ju vi som föräldrar som har ansvar för att uppfostra våra barn till fina individer som vet hur man är en bra kompis och skolan måste ju vara tydlig med vilka regler som gäller där...???
Hur tänker ni andra som har skolbarn och hur tänker ni som jobbar med barn i förskola och skola...?
Jag vill och ska ju naturligtvis ta upp detta med personalen i skolan men det är inte helt lätt... Vi har, och jag vet att flera andra har, tagit upp detta tidigare och fått till svar att det tar lite tid innan alla hittar sin plats i en ny grupp osv men det har ju uppenbarligen inte blivit bättre och nu har halva förskoleklassen gått... Ska vi begära nya enskilda samtal eller ska vi be om ett föräldramöte...?
"Utbildningsmässigt" så har Alice tagit ett STORT kliv bakåt under denna termin även fast vi läser bok hemma varje dag men hon tycker inte alls att det är lika roligt längre... Matematikövningar som hon i förskolan tyckte var jätteroligt har lyst med sin frånvaro när vi räknar + och - själva hemma  så går det så trögt och hon säger att hon har glömt hur man gör för det var så länge sedan...
Min magkänsla sa ju detta redan innan hon hade börjat skolan och ingen är ledsnare än jag att behöva säga att jag nog tyvärr hade rätt... Jag hade så gärna velat bli överbevisad att jag hade fel men....
Nu har jag ställt henne i kö både till Plusskolan Montessori som startar på Bäckalyckan och på Vittra som startar på Samset till hösten... Egentligen vill jag nog inte byta skola för hon gillar både sina fröknar och kompisar men det känns som om jag kanske måste... :-( Jag känner mig bedrövad....

7 kommentarer:

Linda Gladh sa...

Usch, jag tycker så synd om er! Jag tycker det låter så fel det mesta du beskriver om skolan, och bara det att det känns lite "jobbigt" att ta upp det med lärarna säger ju en hel del... Tycker inte att NÅGOT barn borde få bli drabbad av att något annat barn är stökigt eller fysiskt. Ni får flytta hit istället, och sätta henne på Dalvik! ;-)

Skämt åsido så har jag verkligen ingen aning om vad ni ska göra....

Ida F sa...

Vad tråkigt att ni inte är nöjda, verkligen ledsen för er alla!
Vi är fortfarande väldigt nöjda med våra fröknar och Algots utveckling. Han berättar ibland om barn som inte är snälla och då har det aldrig varit någon ur hans klass...
Alltid jobbigt att höra, även om man inte kan skydda dem mot allt.

Lycka till med Alices motivation och med ny skola, kram i

Fotograferande fembarnsmamma sa...

Hej!
Be om ett samtal OCH prata med ansvarig rektor. Är det barn som stökar och inte kan inordna sig kanske extra personal resurser som behövs. Är det något som en rektor lyssnar på så är det föräldrar som klagar! (Inte på personal som berättar hur det är)

Sen är det svårt med barn som inte får lära sig regler och gränser hemma.
Svårt när hon trivs så bra! Du ska se att det blir bättre med kunskapsinlärningen när hon börjar 1:an.
Kram / Maria

Ebba sa...

Vad jobbigt att ni upplever det så! men som Maria säger, ta det med rektorn, det är hennes ansvar att det fungerar.

Sen har jag aldrig upplevt att det varit svårt att säga ifrån till personalen? jag har framfört synpunkter och även om det kanske inte blir en direkt förändring så får man ju personalens syn på det hela. Endast Englas bild är sällan den som stämmer helt och fullt.

Att det är vissa som är stojiga kan ha en massa orsaker, många i 6-årsåldern HAR svårt att sitta still och "sköta sig". Det är ibland en omöjlighet för vissa att sitta still en hel samling, det borde ju förståss lärarna vara medvetna om och vidta åtgärder som att placera personal i närheten av de som är lite oroliga. Och nej, jag tror inte att det är en bra lösning att de som inte sköter sig inte ska få följa med på roliga saker i så fall, då tror jag att man bygger in en misslyckandekänsla hos de barnen och det blir inget bättre av. Nej, rätt stöd så att alla kan klara att vara "snälla" (vilket dumt ord egentligen!)Är nog bättre. men jag är ju ingen pedagog! ;) Det är ju inte alltid stojighet beror på dålig uppfostran och även om det gör det så är ju inte det barnets fel?

Inlärningsmässigt så förstår jag att du är bekymrad. Intresset för olika ämnen osv går ju i vågor, jag har också upplevt att mina barn var mer intresserade innan de började i skolan, det gäller egentligen alla tre, men att intresset och läslusten kommer tillbaka. ( de gick ju alla som du vet på en mindre friskola innan) Jag var uppriktigt bekymrad över Englas mattekunskaper ett tag nu i höstas, men efter ett längre samtal med läraren så är det som att det har lossnat och nu tycker Engla till och med att det är roligt med matte! Så när det gäller Alice, prata med läraren!

och dessutom, Det är mycket som händer i kroppen och rent utvecklingsmässigt i 6-7 årsåldern så att hon inte är lika intresserad nu behöver inte vara skolans fel.

men summasumarum, är man inte nöjd så är det inte fel att blanda in rektorn, ofta kan man ha ett möte tillsammmans med personalen och sånt brukar kunna leda till positiva förändringar.

Hoppas det ordnar sig för er!! Alice är ju en så go liten tjej och Engla skulle definitivt sakna henne om hon bytte skola!
Kram och lycka till!!

Fotograferande fembarnsmamma sa...

Måste hålla med Ebba om 6 års åldern är en svår ålder då det händer mycket i kroppen och knoppen. Du såg ju hur svårt min son hade att sitta still en kort fika Trots sträng pedagog till mamma ;)

Kram!

Josefin sa...

Tack för alla svaren... Jag vill ju så gärna prata med lärare för Alice klass... Tyvärr är hon aldrig där när jag lämnar eller hämtar. Jag har bara sett henne typ 3-4 gånger på hela terminen på upprop och utvecklingssamtalet och lucia... Är inte ens säker på att jag skulle känna igen henne... :-O

Pysse sa...

Nu läste jag det här lite sent men vill ändå lämna ett upprörande meddelande och höra eventuella kommentarer.
I min sons förskola går en kille vars storebror går i ettan. Jag råkade på deras mamma på pendeln hem en dag och hon sa att det var jättestökigt i hans klass och att han själv var ett ganska stojjigt och stökigt barn när han var i skolan. Pappan hade blivit ditkallad flera gånger för att prata med lärare och rektor osv. Föräldrarna ansåg i detta fallet att det var skolans uppgift att se till att det fungerade bra i skolan för när han var hemma var han lugn och bråkade inte mycket alls så då var det inte föräldrarna som skulle ta tag i detta.
Jag blev så paff så jag visste inte vad jag skulle säga. Är det därför som det är sådana bråkstakar i skolan som "förstör" för andra elever? Anser dagens föräldrar att det bara är upp till skolan att fixa så att allt flyter på?
Ville mest bara dela med mig :)
Kram på dig tjejen