Läste idag i en tidning att Hemnet har 1,4 miljoner besökare i veckan som tittar runt bland 300 000 bostäder till salu. Alla de ska nog egentligen inte byta bostad utan är bara precis som jag, en Hemnetknarkare... Konstigt att det ska vara så svårt att sluta för även om jag kan bli lite halvsugen på att flytta ibland så ska vi ju faktiskt inte göra det... Jag är heller inte ensam om att det går lite trögare med viktminskningen än vad jag hade hoppats på... Lite googlande om LCHF och varför kilona inte bara rasar av visade många träffar på likasinnade och många peppande svar om att det faktiskt kan ta lite tid för de flesta men tyvärr är de ju de som får massras av kilon de första veckorna de som blir gladast och de inlägg på bloggar och i forum som är roligast att läsa och de man gärna vill ta till sig mest av... Jag får nog tyvärr börja inse att det kommer inte att bli någon beach 2011 ( jag har egentligen aldrig trott på det heller...) och istället sikta in mig på 2012. Jag är dock inte nedslagen utan fortfarande fast övertygad om att detta kommer att fungera... Jag vägrar ta till extremmetoder med pulver odyl. för även om man säkert går ner en massa kilon med dessa metoder så är det ju faktiskt i grund och botten en hälsosammare livsstil som jag kan leva med i längden som jag är ute efter. Ni som kör pulver odyl... Hur förklarar ni det för de mindre barnen i familjen? Alice skulle bli väldigt fundersam över varför jag inte åt och jag vill ju gärna att hon ska ha ett sunt förhållande till mat och att det är inte att vara pinnsmal som är målet utan att må bra av det man äter. Idag fick jag ett telefonsamtal från vår bvc-sköterska som hade funderat lite på att Isac inte hade vuxit något på längden de senaste två månaderna. Hon ville boka en tid till oss hos en barnläkare. Först var tiden redan imorgon men efter någon timme ringde de från Barnmottagningen och frågade om vi istället kunde komma dit i nästa vecka. Kändes tryggt att hon fångade upp oss även om jag inte är särskilt orolig.
-Ät ordentligt så du växer och blir stor lille vän... 
Nu är den lille killen dunderförkyld med snor som bara rinner och rinner... Han är inte imponerad över det här med att vara sjuk även om han inte har någon feber så vi får hoppas på att han kan sova ordentligt i natt och att det försvinner snart...
Nu är den lille killen dunderförkyld med snor som bara rinner och rinner... Han är inte imponerad över det här med att vara sjuk även om han inte har någon feber så vi får hoppas på att han kan sova ordentligt i natt och att det försvinner snart...
Sedan har vi ju vår underbara sommarstuga också... Det blev ju tyvärr inte så många veckor vi kunde vara där förra året men i år vill vi verkligen vara där länge. Det är ju tyvärr ganska väderberoende hur roligt det är att vara där men vi får hoppas på att vi lyckas tajma in några toppenveckor... Men hur mycket man än älskar stugan så kryper det ju lite i restarmen... D får ju sitt sug efter resande stillat i och med jobbet. I och för sig är ju det kanske inte alltid så roligt men jag känner att jag skulle vilja ha lite semester från städ och matlagning också och det slipper man ju inte i stugan utan tvärtom... Ibland känns det som om det blir mer...
Och det bästa är ju kanske att man faktiskt inte blir så sugen alls när man handlar från soffan. Det vanliga suget har nästan försvunnit nu när man äter sig riktigt mätt på riktig mat! Jag måste bara tjata lite mer om boken Matrevolutionen... Man vill ju så gärna få andra som inte har läst boken att förstå att vi som sagt har blivit lurade i många många år och att det är dags att vakna. Jag säger ingenting till de normalviktiga personer som mår bra av att äta som de gör utom GRATTIS!!! Det är ju verkligen jätteskönt för er men oss andra "stackare" som halva livet har levt med lite halvskuldkänslor att vi nog borde gå ner lite i vikt och känt oss som om vi har dålig karaktär och är lite latare får äntligen lite upprättelse här att det inte bara oss det är fel på utan maten och de kostråd vi har fått från tex Viktväktarna och allehanda skumma bantningspreparat. LCHF är i allra högsta grad en livsstil och jag har bestämt mig för att äta så här nu. Kommer att hålla mig lite striktare detta år och siktar på att jag ska gå ner 20 kg. När jag har lyckats med det (märk att jag skriver när och inte om) blir jag säkerligen lite mindre strikt och det kan slinka ner lite mer frukt och rotsaker mm. Just nu kan jag nästan bli lite äcklad när jag brer smörgåsar till Alice eller lägger upp pasta. Det var ju det här med barnen också. Man vill ju naturligtvis att ens barn ska äta det bästa tänkbara... Jag måste försöka hitta mer fakta om barn ska äta lågkolhyderatkost eller inte men det lutar väl åt att hon kommer få mer GI-inspirerad mat. Det känns skönt att hon älskar grönsaker... Läsk har vi ändå aldrig haft så att hon har fått tursamt nog för när man ser en del barn så verkar det nästan som en drog. De kan dricka litervis om de får chansen och det är ju rent av hälsovådligt... En liten lördagsgodispåse kommer det nog att slinka ner även i framtiden och en och annan bulle och kaka lär det väl också bli men det blir ju en rejäl skillnad när man inte har fika hemma längre. De LCHF-kladdmuffins som jag gjorde igår blev OK. Men de är väldigt mäktiga så nästa gång ska jag göra dem mycket mindre. Alice tyckte de var hemska och åt bara en klick grädde. Se där! Perfekt LCHF... Ni tror säkert att jag har blivit helt galen som tjatar så mycket om detta men det är så svårt att låta bli. Jag har typ 3 personer på kö till boken men jag lånar gärna ut den till alla som vill läsa när jag får tillbaka den. Den är alldeles för viktig för att bli stående kvar i bokhyllan...
Jag tycker som valigt att det ska bli jättespännande att få se kläderna live för allt är ALLTID så mycket finare då. Är du sugen på att se dem? Hör av dig så hittar vi ett datum som passar!
Idag var första dagen för Alice på förskolan nu när vardagen är tillbaka. 
